Oavsett om man vill det eller ej så kommer den akademiska världen alltid påverka det övriga samhället. Därför blir en viktig poäng med att försvara den kristna trons grundsanningar, på universiteten, att bädda för en framtida kultur där tron på Gud överhuvudtaget är ett alternativ! Idag räknar man inte ens med den kristna tron som en intellektuell möjlighet.
 |
| Universiteten utbildar just nu framtidens professorer, forskare, statsmän, osv. Helt naturligt kommer också deras tankar dominera och sippra ner på gatan i kommande generationer. |
Många förutsätter att det saknas goda skäl för en kristen tro, grundläget är liksom att "Gud inte finns". Vart kommer egentligen det "grundläget" ifrån? Ateismens utbredning kan idag, som jag skrivit om tidigare, spåras till att filosofin dominerats av just ateister förr i tiden. Det som sker på universiteten påverkar alltså i allra högsta grad hur människor kommer att tro och tänka i framtiden.
Exempel: Dagens relativism
Ett exempel på detta är vänstervågen som gick fram under 70-talet. Många utbildade sig då till lärare och journalister just för att kunna påverka samhället. De satsade helt rätt för det har verkligen påverkat mycket! Många fokuserade på att förnya samhället och strävade bort från traditionerna och "det gamla". Tankegångarna har gett grogrund för relativism som idag är väldigt utbrett. Det är bl.a. i relativismen som vi finner tanken att vi inte kan veta vad som är sant. Allting är relativt alltså. Detta betyder att religionen inte kan vara sann heller, vilket ökar sekulariseringen av samhället.(1)
Omformande av kultur...
Universiteten är avgörande alltså, även för tron. Det är inte så att vi i detta välutvecklade samhälle egentligen har blivit så mycket smartare än resten av världen, vilket vissa ateister vill mena. De poängterar t.ex. att vi ju faktiskt har det svart på vitt: "Den fattiga världen tror på Gud, den rika världen tror inte på Gud." Vissa kan helt seriöst argumentera så. Den kopplingen är skrämmande tycker jag, en elit-attityd som förminskar människor. Istället kan man som sagt, rätt så enkelt, förstå kopplingen till den minskade tron i vårt samhälle genom att se på universiteten under 1900-talet.
Apologetiken har alltså en viktig poäng i att undanröja intellektuella hinder och missuppfattningar, som formar en kultur där tron är ett seriöst och giltigt alternativ. Universiteten är här avgörande för en större förändring.
(1) Ett förtydligande så att ingen blir fundersam: Jag lägger ingen som helst politisk värdering i exemplet, det är inte så att alla som lutar åt politisk vänster är relativister, och jag menar inte heller att man inte kan tro på Gud om man är vänster. Poängen är bara att peka på hur universiteten har kraft att förändra.
Bra inlägg, tankvärt och så! En fundering är även teologi/religionsundervisningen påverkat det åt detta hållet eller gäller det mer andra utbildningar. Att de också påverkat teolgi/religionsundervisningen även på universitets nivå?
SvaraRaderaVart hittar du dina källor, tänker speciellt på det med sekulariseringen?
Om teologi-undervisningen orsakat sekularisering menar du? Jag vet faktiskt inte. Det enda jag hört är att det är rätt så liberala strömningar om man pluggar teologi. I sin extrema form kan liberalteologin vara sekulär: Bibeln måste tolkas symboliskt helt och hållet, vi kan inte veta något om Jesus egentligen, frågan om Guds existens är inte helt självklar osv. osv. Som jag förstår det kan man komma fram till lite allt möjligt. Men jag vet faktiskt inte hur det vuxit fram, eller vilket som påverkat vad.
SvaraRaderaJag har inspirerats av William Lane Craig som tagit upp detta antingen på en podcast eller en föreläsning. Vet inte om jag kan leta fram det, men vill du att jag hittar det åt dig? Exemplet från 70-talet tar Craig oxå upp, men har även hört om det lite här och där, när jag snackat med kompisar osv.
Just det, glömde detta oxå! Har även hört detta från Craig, angående om universitetens betydelse, vilket ligger lite som källa för det jag skrivit då.
SvaraRaderaUnder 1700-talet och Upplysningstiden när de ateistiska tankarna växte sig större oroade sig inte kyrkan särskilt mycket över dessa ateister. De var liksom bara del av en intellektuell elit, en mycket liten del i samhället. Följden blev att kyrkan underskattade denna utmaning vilket med århundradena blivit direkt förödande. Och alltsammans började på universiteten och i de akademiska kretsarna.
Detta kan man se i Afrika idag bland annat, hur kyrkan underskattat de ateistiska rösterna där. Som tur är har västkyrkorna kunnat varna för detta eftersom de själva genomgått en sådan period.
Jo det va nog så jag tänkte om teologi-undervisningen påverkat sekulariseringen, men det kan man ju gissa att den gör genom de liberala tankarna, det är ju i och för sig synd att teologin har blivit sådan på vissa ställen.
SvaraRaderaDet är intressant att se att människan har lyckats påverka kyrkan så fullständigt utan att man från kyrkans håll börjat reagera fören det börjar synas i samhället. Men det finns väl en mening med det med.
Du behöver inte
Ja, det är rätt intressant att se faktiskt! Man verkade helt enkelt inte uppfatta det som ett hot. Egentligen borde man ju alltid haft en satsning på både det intellektuella och det mer andliga, kan man tycka. Å andra sidan är ju vårt samhälle helt annorlunda nu. Det är så sjukt mycket kunskap som flödar runt i och med internet idag, så folk vet mer och därför ökar väl också behovet av att lära sig mer. Särskilt när det handlar om att debattera olika saker.
SvaraRaderaSå förr fanns väl inget direkt behov av en sorts intellektuell grund, för varje enskild troende. Idag är det dock viktigt, dels för oss själva men också för människor vi sprider vår tro till, för att det överhuvudtaget ska finnas någon bärkraft i det liksom.
Relativismen, ja. Ändå är det ingen som tror på den.
SvaraRaderaOm relativismen är sann är den dels inte relativ utan absolut samt att det skulle innebära att t ex barnamord, judeutrotningen, folkmordet i Rwanda etc, inte i sig är fel. Man kan inte säga att detta var onda handlingar som var fel. Det väcker bara vissa känslor, men det var inte fel.
Ingen tror på allvar på detta och alla, som inte är psykiskt sjuka, bara vet att sådant är fel.
Var kommer denna moraliska intuition från? Som är så stark och vägleder oss alla? Även om den inte leder till exakt samma handlingar i exakt alla kulturer i alla tider, finns den där i alla fall.
Dessutom har sekularismen passerat sin zenit och Gud och religion är tillbaka på arenan i stora drag i världen idag. T o m i det tidigare så naivt sekulärtroende Sverige.
Många filosofer har faktiskt också varit teister även om de inte varit kristna eller varit kritiska mot organiserad religion. Men denna distinktion har man inte talat om och de teistiska filosoferna har man sållat bort eller tagit bort de passager som inte passat med sekulärmaterialismen.
Varken "den akademiska världen" eller ett enskilt universitet har ju en egen vilja eller agenda. Det är människor som jobbar där och bedriver undervisning och forskning. Dessa människors kunskaper men också övertygelser färgar givetvis deras undervisning, men varierar naturligtvis från person till person. I Lund där jag läser teologi är flertalet av de som undervisat mig kristna. Det blir nog ganska svårt att bedriva seriös undervisning och forskning i teologi om man i grunden antar att Gud inte finns. Men framförallt sysslar inte den akademiska teologin med den frågan, vilket innebär att man varken svarar ja eller nej. Istället ägnar man sig åt närliggande frågor, exempelvis hur olika trostraditioner brukat besvara frågan.
SvaraRaderaAngående just teologin på universiteten är det relativt ovanligt som vi har det i Sverige, att universitetet är konfessionslöst (vilket det ju dock knappast är i praktiken efter som Sverige sedan länge genom statlig reglering varit lutherskt). I många andra länder finns både protestantiska och katolska skolor för teologi.
För egen del tänker jag att problemet inte är att det på många universitet bedrivs agnostisk/ateistisk teologisk undervisning, utan att KYRKAN väljer att utbilda sina präster där.
Confessos
SvaraRaderaJa, det intressanta är ju att man egentligen inte kan tro på relativismen, som du säger. Eller man borde inte kunna tro på den. Personligen har jag svårt att tro att de som säger sig tro på relativism, på riktigt gör det. Känns mer som att en del hänvisar till relativism när det passar dem, i vissa frågor liksom. Menar du att många filosofer varit teister, utifrån ett mer historiskt perspektiv? Eller även under 1900-talet då jag poängterade att de flesta varit ateister?
MrLindh
Ja, det stämmer så klart! Universiteten är ju en samling av massa människor! Det jag tänker är att inom dessa behövs fler som aktivt arbetar för att undervisa/berätta om trons styrkor. Det som skulle vara intressant att se i framtiden, är om man lyckas få det till en sådan nivå att det skapas en sorts jämnvikt mellan troende/otroende (där båda sidorna uppfattas seriösa). Det hade vart sjukt fräscht att se debattklimatet på ett sånt universitet!
Jag poängterade det inte så tydligt i inlägget här, men jag skriver mer med tanke om folk som studerar inom filosofi och vetenskap, och som utifrån de ämnena lyfter fram skäl att tro på Gud. Teologin borde ju så klart utgå från att Gud finns osv. :) Eller du kanske skrev mer med anledning av mina kommentarer i början?
Jakob:
SvaraRaderaJag menar både och.
Visst finns det ateistiska filosofer, speciellt under 1900-talet, men de teistiska har man talat lite tystare om och deras argumentation för En Högre Ordning.
Universiteten har alltså en klar ateistisk bias.
Dessutom känns "ateist" bara så 1900-tal typ...
Hehe! Jag märker att du går in får att förändra språkbruket i koppling till dessa frågor! Tänker på förra gången när du snackade om "sekulär-materialism" och nu om att "ateist" är lite gammalt. Jag gillart! ;) Det är effektivt eftersom det får en att haja till! Det gör att folk börjar tänka till och inte bara förutsätter det ateistiska/sekulära som "default/grundläget" liksom.
SvaraRaderaAtt ha ateism/sekularism som grundläge är ett syntax error av den tyngre skolan...
SvaraRadera