22 nov. 2010

Universitetens påverkan på religion idag!

Apologetiken skapar en kultur där tron är ett alternativ...
Oavsett om man vill det eller ej så kommer den akademiska världen alltid påverka det övriga samhället. Därför blir en viktig poäng med att försvara den kristna trons grundsanningar, på universiteten, att bädda för en framtida kultur där tron på Gud överhuvudtaget är ett alternativ! Idag räknar man inte ens med den kristna tron som en intellektuell möjlighet.

Universiteten utbildar just nu framtidens professorer, forskare, statsmän, osv.
Helt naturligt kommer också deras tankar dominera och sippra ner på gatan i kommande generationer.
Ateismens utbredning 
Många förutsätter att det saknas goda skäl för en kristen tro, grundläget är liksom att "Gud inte finns". Vart kommer egentligen det "grundläget" ifrån? Ateismens utbredning kan idag, som jag skrivit om tidigare, spåras till att filosofin dominerats av just ateister förr i tiden. Det som sker på universiteten påverkar alltså i allra högsta grad hur människor kommer att tro och tänka i framtiden.      

Exempel: Dagens relativism 
Ett exempel på detta är vänstervågen som gick fram under 70-talet. Många utbildade sig då till lärare och journalister just för att kunna påverka samhället. De satsade helt rätt för det har verkligen påverkat mycket! Många fokuserade på att förnya samhället och strävade bort från traditionerna och "det gamla". Tankegångarna har gett grogrund för relativism som idag är väldigt utbrett. Det är bl.a. i relativismen som vi finner tanken att vi inte kan veta vad som är sant. Allting är relativt alltså. Detta betyder att religionen inte kan vara sann heller, vilket ökar sekulariseringen av samhället.(1) 

Omformande av kultur...
Universiteten är avgörande alltså, även för tron. Det är inte så att vi i detta välutvecklade samhälle egentligen har blivit så mycket smartare än resten av världen, vilket vissa ateister vill mena. De poängterar t.ex. att vi ju faktiskt har det svart på vitt: "Den fattiga världen tror på Gud, den rika världen tror inte på Gud." Vissa kan helt seriöst argumentera så. Den kopplingen är skrämmande tycker jag, en elit-attityd som förminskar människor. Istället kan man som sagt, rätt så enkelt, förstå kopplingen till den minskade tron i vårt samhälle genom att se på universiteten under 1900-talet.

Apologetiken har alltså en viktig poäng i att undanröja intellektuella hinder och missuppfattningar, som formar en kultur där tron är ett seriöst och giltigt alternativ. Universiteten är här avgörande för en större förändring. 


(1) Ett förtydligande så att ingen blir fundersam: Jag lägger ingen som helst politisk värdering i exemplet, det är inte så att alla som lutar åt politisk vänster är relativister, och jag menar inte heller att man inte kan tro på Gud om man är vänster. Poängen är bara att peka på hur universiteten har kraft att förändra.

19 nov. 2010

Vad menas med "Helig skrift"?

Hur kan vi egentligen veta vad Gud sagt? 
När man talar om helig skrift menar man texter som har inspirerats av Gud, kyrkans tro är nämligen att människor har letts av Guds ande när de skrivit. Kyrkans uppdrag har här varit att kartlägga och känna igen vad som verkligen är från Gud. Vilka böcker håller enligt kriterierna? Kyrkan menar inte att den i sig själv bestämt vad som är helig skrift dock. Med Guds hjälp har man snarare kunnat samla det som Gud har uppenbarat genom människor.

Tanken är inte att skriften tillkom genom någon superandlig uppenbarelse. Jesu uppdrag var att förena det gudomliga och det mänskliga. Gud möter oss också i det mänskliga. Djävulen (= söndraren) är den som vill söndra och skapa misstänksamhet mot det mänskliga, som om det skulle vara mindre värt i koppling till gudomliga uppenbarelser. Kristendomen menar dock att detta kan ske i det som är helt och hållet mänskligt.  
Är inte detta lite godtyckligt egentligen?
Vissa menar att det blir godtyckligt när man ska hävda vad Gud skrivit och inte skrivit. Om detta verkligen är sant, då finns inget viktigare, och vem skulle kunna göra ett sådant anspråk? Frågan är relevant men avslöjar samtidigt hur lite kunskap man har om detta. Bibeln kom inte till i en handvändning, detta har diskuterats i århundraden. Alltsedan 100-talet har debatterna pågått, ibland enda fram till 1600-talet inom olika kristna inriktningar, innan man definitivt kunnat fastslå vilka böcker som skulle räknas bort. Trots detta stod det mesta klart omkring år 400 e.kr.

Du läste rätt: "räknas bort"!  
En viktig poäng att komma ihåg är att det aldrig handlade om att räkna in fler böcker i bibeln. Frågan har alltid varit ifall man inte borde utesluta ännu mer böcker! Vissa vill idag få det att verka som att kyrkan varit någon slags konspiration där man valt att dölja "sanningen", genom att räkna bort vissa böcker. Personligen vill jag mena att vi med säkerhet kan kasta dessa konspiratoriska teorier i papperskorgen med det samma.

Vanligt förr...
Dessa teorier var vanliga under 1900-talets första hälft men har sedan länge motbevisats. Nuförtiden ploppar de återigen upp lite här och där. Överraskande nog tror folk att detta är något alldeles nytt! Som om kyrkan inte skulle ha koll? Detta visar tyvärr hur kyrkan har missat få fram sitt budskap på ett trovärdigt sätt. Som tur är håller detta på att förändras i och med att apologetiken blir mer aktuell.

Vad vet vi då om bibelns tillkomst? 
När kunde man fastställa vad som var "helig skrift"? Hur gick det till? 
Kommer framöver!  

16 nov. 2010

Fördomar mot kristen tro - Kristet liv handlar om lycka!

7 Många säger: "Vem kan ge oss lycka?" Herre, låt ditt ansikte lysa över oss. 8 Av dig har jag fått en större glädje än de som fått korn och vin i mängd. 9 Jag lägger mig ner i frid och sover. Du Herre, låter mig bo i trygghet.
Psaltaren 4:7-9 
Kristendomen handlar inte om lycka...  
Det är en vanlig missuppfattning att det kristna livet skulle handla om lycka. En del religioner gör kanske det, t.ex. New Age, där man plockar lite av varje från ett religiöst smörgåsbord för att bli så lycklig som möjligt. Detta är dock inte fallet för kristendomen. Alla har inte koll på det vilket kan göra att människor per automatik tänker att kristendomen inte håller, eftersom ju kristna människor inte alls alltid är lyckliga. Bibeln är dock tydlig med att man som kristen måste göra sig beredd på lidanden, under livet och för sin tro. 


Men blir man inte kristen för lyckans skull?
Lycka är något som gör att livet känns meningsfullt så klart, och tron ger mycket glädje! Det är en del av livet men glädjen är inte poängen med den kristna tron. Att människor försöker sträva efter en bestående lycka i det här livet, ses som något omöjligt enligt bibeln. Detta är ett viktigt perspektiv eftersom det innebär att livet inte är meningslöst bara för att jag är olycklig. De dåliga sidorna hör till livet och vi lurar oss själva om vi blundar för dem.

Vad säger bibeln om lyckan i detta liv?
Bibeln berättar att saker av den här världen inte kan ge oss en total mening, t.ex. pengar, makt, materiella saker, jobb, status men även vänner, relationer osv. Tanken är med andra ord att livet aldrig kommer kunna mätta oss helt och hållet. Boken Predikaren i Gamla Testamentet handlar om kung Salomo som söker förstå livets mening. Han var en rik och mäktig kung som hade allt. Trots sin rikedom insåg han hur ingenting i livet var bestående. Det spelade ingen roll hur mycket pengar han hade, hur många palats han byggde eller hur många fruar han hade. Ingenting gav honom bestående lycka.

I boken berättar Salomo om sitt lidande. Mitt i allt detta inser han dock att det enda som håller är att frukta Gud och hålla hans bud, "för det hör alla människor till" som han skriver. Sann glädje ligger alltså inte i det som ger oss lycka just för stunden eller under en kortare tid, utan i det som består. Kristendomen menar att svaret på den frågan är gemenskapen med Gud som består för evigt. Detta måste man så klart inte hålla med om. :)

Ordspråket "Allt har sin tid..." kommer från Predikaren kapitel 3. Det är intressant läsning!
"... Gråta har sin tid, och le har sin tid ..."  

Kristen tro handlar alltså inte om lycka i första hand, men lyckan finns där också så klart! En mer grundläggande poäng är att livet handlar om att finna Gud och leva i gemenskap med honom och andra människor.

11 nov. 2010

Varför måste Jesus dö?

Kristna trons kärna! 
Om Jesus inte dog på korset, där han offras i samma syfte som offerlammet i gamla testamentet, finns ingen förlåtelse. Den kristna tron menar att Jesus är det slutgiltiga offret som möjliggör förlåtelse för synd och alltså gemenskap med Gud. Offren i GT har sin poäng i att de hela tiden pekar fram mot det äkta offret som sker genom Jesus. Djuroffren är liksom skuggbilder av det som komma skall! Detta är kärnan i den kristna tron. Utan Jesu död finns ingen förlåtelse! Då är vägen till Gud här i livet och efteråt för evigt stängd och den kristna tron betyder ingenting

När Abraham skulle offra Isak på Moria berg ingrep Gud, poängen var aldrig att Isak skulle dö. Det var en bild för vad Gud skulle låta ske med sin egen son. Vad Gud aldrig begärde av Abraham, det gjorde han själv långt senare, när han på samma plats offrade Jesus (Moria berg = Jerusalems plats).
Vad har djuroffer med Jesus att göra?
I gamla testamentet ges utförliga lagar till Israels folk angående djuroffer. Det fanns olika offer, det vi talar om här är syndoffret som skulle genomföras med ett felfritt lamm. Översteprästen la då sin hand på lammets huvud och folkets synder överfördes på djuret. Det är därför man talar om Jesus som Guds offerlamm som tar bort världens synd!

När Johannes Döparen ser Jesus säger han: "Se Guds lamm som tar bort världens synd!"
Hur får man förlåtelse?
Först och främst krävs det att man ångrar sig. Därefter berättar bibeln att synd är såpass allvarligt att blod måste utgjutas för att förlåtelsen ska vara möjlig. Detta skedde genom offren, vars poäng egentligen var att peka fram mot Jesus. Han fullbordade allt. Så på ett sätt handlar detta om hur Gud undervisat sitt folk genom djuroffren, så att de skulle förstå förlåtelsen. När Jesus sedan kommer och tar hela mänsklighetens straff på sig som det slutgiltiga syndofferlammet, kunde judarna därför förstå det stora som hänt, och berätta för hela världen!

Vilken betydelse har Jesu offer egentligen?
Det är precis som när du slår på strömmen på en lysknapp. Om du inte har förlåtelse genom Jesu död på korset, då är det som att det inte finns någon ström kopplad till lampan. Då spelar det ingen roll hur många gånger du slår av/på knappen. På samma sätt spelar det heller ingen roll hur många goda gärningar du gör under livet, har du inte Jesu blod som betalning är du under vattenytan. Det spelar ingen roll hur djupt under vattnet man är, så länge man är under ytan kan man inte andas.  

Det finns hur mycket som helst om detta med Jesus och förlåtelsen, utifrån gamla testamentet! Här var en liten introduktion kan man säga.