Apologetik, fokus på Jesus

Ezbet el Nakhl, Kairo

"Herren Kristus skall ni hålla helig i era hjärtan. 

Var alltid beredda att svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger. 

Men låt det ske ödmjukt, med respekt och ett rent samvete..."

Första Petrusbrevet 3:15-16

Grunden för all kristen tro = Jesus i centrum
Som jag skrivit om tidigare är versen här ovanför lite av den kristna apologetikens nyckelvers. Den är bra för den börjar inte med själva "apologetik-delen" först, utan istället med att peka på det som är viktigast, att hålla Jesus helig i sitt hjärta (helig, alltså någonting jag gör viktigt för mig, det som ska få påverka mig). Detta är grunden för apologetiken och all kristen tro, att Jesus Kristus är i centrum (bloggtips på det btw: Med Jesus i centrum).

Syster Maria i Ezbet el Nakhl's sopstad, Kairo. Ett tjugotal systrar driver här skola, sjukvård, hantverksutbildning, osv. för barn (ca. 1200st), gamla och handikappade. Bilden är från förra året då jag var där. Samhället föraktar dem och kallar dem zabbaleen, betydelsen: smuts eller skräp. De livnär sig på att sortera sopor och koptiska kyrkan är de enda som bryr sig om dem. De kristna har fått en kärlek till människorna här eftersom de har Jesus i sina hjärtan.

Är Gud viktigare än att t.ex. vara god?
Att söka Gud är faktiskt viktigare än att vara god. Inte för att godhet i sig är oviktigt, eller att sökandet efter Gud utesluter godheten, men om den kristna tron verkligen är sann, då är Gud alltings ursprung. Om Gud finns, då är det han som från första början ger människor den kärlek, vilja och kraft som krävs för att t.ex. hjälpa människor (som i Ezbet el Nakhl). För från Gud kommer all kraft att hjälpa (och för honom är ingenting omöjligt). Tusentals kan vittna om det idag och historien visar på det, Moder Teresa, Martin Luther King, osv. 

Hur denna inställning blir logisk...
Icke-troende reagerar ibland på detta och menar att kristna använder "Gud" som en bortförklaring till att slippa göra något. Men poängen med att en kristen tror på Gud är, tja... att man faktiskt tror på Gud, på riktigt. Gud är en verklighet och ingen bortförklaring. Utifrån den kristna över-tygelsen finns helt enkelt inget godare än att alltid sätta Gud först. För man litar på att Gud, som är godheten själv, formar en till något gott. T.ex. för att kunna hjälpa andra. Detta kan vi inte göra av oss själva, endast Gud. Kort sagt, har man nu denna tro är det oförnuftigt att inte vända sig till Gud.

Varför skriver jag om detta på en apologetik-blogg? 

Därför att Jesus alltid är grunden för kristen apologetik!