Om Jesus inte dog på korset, där han offras i samma syfte som offerlammet i gamla testamentet, finns ingen förlåtelse. Den kristna tron menar att Jesus är det slutgiltiga offret som möjliggör förlåtelse för synd och alltså gemenskap med Gud. Offren i GT har sin poäng i att de hela tiden pekar fram mot det äkta offret som sker genom Jesus. Djuroffren är liksom skuggbilder av det som komma skall! Detta är kärnan i den kristna tron. Utan Jesu död finns ingen förlåtelse! Då är vägen till Gud här i livet och efteråt för evigt stängd och den kristna tron betyder ingenting.
 |
| När Abraham skulle offra Isak på Moria berg ingrep Gud, poängen var aldrig att Isak skulle dö. Det var en bild för vad Gud skulle låta ske med sin egen son. Vad Gud aldrig begärde av Abraham, det gjorde han själv långt senare, när han på samma plats offrade Jesus (Moria berg = Jerusalems plats). |
I gamla testamentet ges utförliga lagar till Israels folk angående djuroffer. Det fanns olika offer, det vi talar om här är syndoffret som skulle genomföras med ett felfritt lamm. Översteprästen la då sin hand på lammets huvud och folkets synder överfördes på djuret. Det är därför man talar om Jesus som Guds offerlamm som tar bort världens synd!
 |
| När Johannes Döparen ser Jesus säger han: "Se Guds lamm som tar bort världens synd!" |
Först och främst krävs det att man ångrar sig. Därefter berättar bibeln att synd är såpass allvarligt att blod måste utgjutas för att förlåtelsen ska vara möjlig. Detta skedde genom offren, vars poäng egentligen var att peka fram mot Jesus. Han fullbordade allt. Så på ett sätt handlar detta om hur Gud undervisat sitt folk genom djuroffren, så att de skulle förstå förlåtelsen. När Jesus sedan kommer och tar hela mänsklighetens straff på sig som det slutgiltiga syndofferlammet, kunde judarna därför förstå det stora som hänt, och berätta för hela världen!
Vilken betydelse har Jesu offer egentligen?
Det är precis som när du slår på strömmen på en lysknapp. Om du inte har förlåtelse genom Jesu död på korset, då är det som att det inte finns någon ström kopplad till lampan. Då spelar det ingen roll hur många gånger du slår av/på knappen. På samma sätt spelar det heller ingen roll hur många goda gärningar du gör under livet, har du inte Jesu blod som betalning är du under vattenytan. Det spelar ingen roll hur djupt under vattnet man är, så länge man är under ytan kan man inte andas.
Jadu. Det är ingen lätt uppgift du har tagit på dig när du ska förklara så här... inte komplicerade kanske men invecklade saker skulle man kunna säga. Men du gör det bra måste jag säga! :)
SvaraRaderaJag hörde en oapologet som en gång jämförde Kristi offerdöd och den gåva det är för oss ungefär med följande:
SvaraRadera”Det är som om man gav någon en gåva som ett fritt erbjudande med reservationen att man har en värja mot strupen och om man inte tar emot gåvan kör man värjan genom halsen.
Hur mycket ”gåva” är det? Är Gud verkligen gd om han ger gåvor under sådana premisser?
Hur fritt är ett sådant val?
Det skulle vi inte godta annars.”
Jag vet inte riktigt vad man skall svara på en sådan invändning som äger viss relevans enligt mig.
Ett sätt är väl att säga: ”Ja, men det är så här i alla fall oavsett vad vi tycker.”
Jag tycker faktiskt också att det har viss relevans. För hur man än vrider och vänder på det så går det en inte särskilt väl om man inte tar emot "gåvan".
SvaraRaderaÅ andra sidan är perspektivet alltid ungefär så här: "Om en människa inte vill ha med Gud att göra i detta livet, varför skulle den då vilja ha med honom att göra efter döden?"
Poängen blir att människan själv väljer bort Gud och väljer helvetet. Det handlar alltså inte så mycket om att Gud skickar någon till helvete "för du har varit dum". Den naturliga konsekvensen av att välja bort Gud blir alltså det som är dåligt för oss människor.
Detta är alltså ett annat sätt att se på saken. Och jag tänker, att utifrån grunden att Gud är god och rättvis är det så vi måste förstå honom. Annars blir ju slutsatsen att han är elak och orättvis, och det rimmar ju så klart fel med bibelns budskap.
Det är så klart lätt att se ur det perspektivet som "oapologeten" gjorde. Om man vill att Gud ska vara elak och få en ursäkt för att inte tro, så är det ju tacksamt. En djupare förståelse av bibelns berättelser, psalmerna, klagovisorna, profeterna osv. kan leda oss rätt.
Jag antar att om man inte vill ha med Gud att göra så hittar man på en ursäkt för det.
SvaraRaderaOch om man vill ha med Gud att göra, men inte vill ha med just kristendomen, att göra så hittar man på en ursäkt till det.
Men då vill man åtminstone ha med Gud att göra och det gör hela skillnaden, tycker jag.
Konsekvensen av att välja bort Gud/Den Högsta Principen får negativa konsekvenser enligt samtliga världsreligioner.
Inte bara kristendomen är "stygg" härvidlag...
I bibeln talar Gud och säger: "Det finns ingen annan", så upplägget verkar ju rätt så krasst iofs.
SvaraRaderaAnnars håller jag med om vad du säger. Alla som har en genuin vilja att söka någon sorts skapare borde ju uppfattas att "vilja ha med Gud att göra". Frågan är väl vart Gud drar gränsen och det är ju svårt att veta med säkerhet, utan att man drabbas av högmod.
När Gud talar i bibeln säger han å andra sidan, vid upprepade tillfällen: "Det finns ingen annan". Ingen annan Gud/gudar vill säga. Så eftersom Gud är så fokuserad på att prata om detta måste man ju fundera på hur stor betydelse detta har.
Jag tror att det är grundläggande: "Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en." liksom...
Men sen kan man ju tolka runt detta till mer inklusivistiska tankar också, vet faktiskt inte hur hållbara såna tolkningar är om man tar med helheten osv. Spontant tänker jag att det inte är särskilt relevant för kristendomen.
"Jag tror att det är grundläggande": "Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en."
SvaraRaderaVisst, sure thing, men ovan citat kan ju också användas för att ifrågasätta treenigheten, vilket bl a judar, unitarianska kristna etc gör...
Ja, judar osv. kritiserar det ju helt klart, annars hade de ju varit kristna förmodligen. :)
SvaraRaderaDet hela beror på vilken förståelse man har av treenighetsbegreppet tänker jag.
Vem var det egentligen som dog på korset, var det jesus eller gud? skulle du säga att Gud dog på korset skulle det omedelbart leda till komplikationer... skaparen av allting dör av sin skapelse, vem "styrde" existensen under tiden Gud dog? Vem återuplivade Gud?
SvaraRaderaSkulle du säga att det var Jesus dvs människan som dog, så blir det ett människo offer.
Tja... Du verkar ju minst sagt, med vattentäta skott också, redan ha bestämt dig för vad du tycker. Lyssnar du ens om jag svarar? :P
SvaraRaderaja, låta höra din förklaring...
SvaraRaderaOkej. Mitt svar är detta. Du verkar sakna en del förståelse av den kristna läran om treenigheten (är du kanske muslim?). Kunskap om treenigheten är avgörande för att kunna svara på dina frågor (egentligen är de inte alls svåra). Du övertygar mig inte om att du är intresserad av att höra svaren. Du verkar mer vilja glänsa med dina argument och inte lyssna. Därför vill jag inte lägga för mycket tid på att förklara (missförstå mig inte, vill inte verka otrevlig men jag har förklarat sånt här sååå många gånger, helt i onödan för folk som inte vill lyssna, eller ens vill förstå).
SvaraRaderaOm du verkligen är intresserad och vill veta kan jag istället tipsa dig om William Lane Craig's sida, www.reasonablefaith.org. Där finns enkla och avancerade artiklar, video-debatter, podcasts, Q&A (frågor och svar-sidor alltså), diskussionsforum, osv.
:)