21 feb. 2012

Tror vi på Gud? Vet vi vetenskap? - Tre betydelser av "tro"

Vetandet innehåller alltid tro…
Våren 2011 höll Apologia en konferens i Göteborg: "Med tanke på Gud", huvudtalare var jesuitpatern Ulf Jonsson som även skrivit en bok med samma namn. Nu har jag boken som kurslitteratur och Jonsson nämner där några intressanta saker om "tro". Vi är faktiskt beroende av tro mer än vi kanske tänker oss, även för sådant vi "vet".

Även under konferensen talade Ulf om begreppet tro utifrån sin bok,
Johannebergskyrkan 2011.
Tro kan vara 3 saker!
Jonsson poängterar att ordet "tro" i svenskan är begränsat. I engelskan har man två ord för det som vi i svenskan bara har ett ord för. Engelsmännen skiljer t.ex. på belief (tro som i uppfattning) och faith (som i religiös tro). Vi säger rätt och slätt tro för båda. Jonsson vill här urskilja tre olika sorters tro:
  1. Kognitiv tro - Tro som i ett försanthållande. Jag tror att... (snön ligger vit på taket, Gud finns)
  2. Fiduciell tro - Tro som i "tillit". Det som får mig att lita på en kompis är alltså en sorts tro och inget faktiskt vetande. Detta gör alltså alla till troende på olika sätt, vi tror (litar) på att våra vänner hjälper oss om vi får det svårt, osv. Om nu det viktigaste vi har (relationer) beror på tro, är det då så oförnuftigt att hävda att kunskapen om Gud vilar på samma sak?
  3. Testimoniell tro - Tro som i att jag litar på någon annans åsikt.
Vår kunskap alltid beroende av andra
När man diskuterar filosofi kan det ibland finnas en förväntan på att man ska ha utforskat varenda liten vrå av allt. Men så funkar det inte i verkligheten, så funkar det ingenstans, inte ens inom vetenskapen. Den tredje sortens tro är en blandning av de två första, vi litar på andra människors försanthållanden. Någon annans åsikt, erfarenhet, forskningsresultat, tolkning av en helig skrift, osv. Om vi inte erkänner denna tro skulle varje människa behöva utforska den totala existensen i hela universum helt på egen hand, och det är omöjligt. Bara något i stil med Gud skulle kunna ha en så allomfattande kunskap skriver Jonsson. Alltså, ofta kan det vi uppfattar som vetande hos oss själva egentligen vara en form av tro.

Övertron på vetandet
Oftast använder vi "tro" i betydelsen av något ovetenskapligt, därför kanske många också uppfattar religiösa som oförnuftiga, och att tro enbart har med religion att göra. Tron är dock närvarande i vetenskapliga sammanhang också. Ateister kan ibland nedvärdera ordet "tro" som något godtyckligt, man kan tro vad man vill och hur som helst… Problemet är bara att de kanske inte alltid inser hur mycket tro de själva bär på. Och poängen är, det är inget fel med det. Problemet ligger snarare i en övertro på "vetandet" vilket kan ses som en rest av filosofin från 1900-talet. Ofta bygger vårt vetande istället på de tre sorters tro som listats ovanför.