12 dec. 2010

De falska evangelierna - Hur bestämdes bibelns texter?

När mitt brev har blivit uppläst hos er, se då till att det också blir uppläst i församlingen i Laodicea och att ni får läsa brevet som kommer från dem.
Kolosserbrevet 4:16
Innan bibeln bestämdes visste man vilka skrifter som skulle ingå...
Det finns flera "listor" från 100- och 200-talet där nya testamentets heliga skrifter räknas upp. Kyrkofadern Irenaeus var den förste att skriva ned (runt 180 e.kr) att Matteus, Markus, Lukas och Johannes var de tillförlitligaste evangelierna. Han var lärjunge till Polykarpos, som i sin tur var lärjunge till aposteln Johannes. Han är alltså historiskt sett väldigt nära ögonvittnena. Det skulle t.ex. kunna vara lika nära som mellan mig och min farfar, som ju fortfarande finns vid livet. 

Kartan visar den tidiga kristna kyrkans spridning runt Medelhavet. Senare när bibeln skulle fastställas officiellt samlades kyrkoledare från hela det här området! Vet tyvärr inte vilket årtal kartan gäller men förmodligen 100- eller 200-talet. 
Vilken är den tidigaste listan för NT:s böcker?
Den allra tidigaste redovisningen hittar vi i något som kallas det Muratoriska Fragmentet. Kopian vi har tillgång till idag är från 700-talet, men historiker spårar dess ursprung till omkring 180 e.kr. Forskare antar detta eftersom texten hänvisar till en period nära då Pius I var biskop i Rom (vilket var år 142-157). I Muratoriska Fragmentet nämns de flesta av NT:s böcker som heliga skrifter.(1) Här tas även debatten upp mot vissa falska texter. Detta visar alltså att det tidigt fanns en medvetenhet inom kyrkan om vilka texter som var från Gud.

Vilka bestämde?
Hela den kristna kyrkan beslöt om vilka skrifter som skulle vara med. Runt år 90 e.kr. (kanske tidigare) började evangelierna cirkulera i kyrkan, vid 150 e.kr. rådde consensus (≈samförstånd) om de flesta böckerna och runt år 180 var i princip alla böcker erkända(2). Senare under 300- och 400-talen hölls kyrkomöten (s.k. koncilier) där man officiellt fastslog vilka skrifter som skulle med. Kyrkoledarna hade sammanstrålat från stora delar av medelhavsområdet, här fanns en mängd olika kulturer och folkslag samlade. Mångkulturellt minst sagt! Den som vill argumentera för att bibeln konspiratoriskt sattes ihop av en sluten grupp, för att kontrollera människor, har en svår uppgift i att bevisa detta. Processen löper över flera århundraden!

Vilka böcker fick vara med? Hur beslöt man det?
Det fanns i stort sett tre huvudkriterier för en helig skrift:
  1. Skriven av en apostel - Alla böcker måste vara skrivna av en apostel (en av de 12 lärjungarna) eller en nära medhjälpare till denne som skrivit ned hans tankar (t.ex. Markusevangeliet där Markus var medhjälpare till Petrus).
  2. Spridd i de större församlingarna - Vilka skrifter som helst kunde inte komma in, bara de som redan innan var kända i de kristna församlingarna! Allmängods alltså.
  3. Apostolisk lära - Alltså det budskap som apostlarna lärt ut. Skrifter där det var uppenbart att budskapet påverkats av andra läror, t.ex. av gnosticism, sållades helt naturligt bort.
Här ser vi snabbt hur de gnostiska evangelierna aldrig hade en chans. De hade ingen historia av att finnas med i kyrkan från början, de ploppade upp efter hand och deras budskap var tydligt mixtrat med. Bibelordet längst upp har en koppling till punkt två. Skrifterna som kyrkan hade tillgång till skickades nämligen runt i de olika församlingarna. Kolosserbrevet var t.ex. inte bara till dem som bodde i Kolossai, Paulus skrev med tanken att breven skulle nå hela kyrkan. Detta gäller oss än idag.


Vi kan alltså se att bibelns tillkomstprocess inte gjordes i en handvändning. Många människor från olika tider och kulturer har varit inblandade i kyrkomöten och heta debatter. Personligen kan jag inte förstå hur det kan finnas så mycket missuppfattningar om detta... 


(1) - Muratoriska Fragmenetet: Det nämns fyra evangelier, men enbart Lukas och Johannes vid namn. De böcker som inte nämns alls är Hebreerbrevet, Judasbrevet, Första och Andra Johannesbrevet samt Första och Andra Petrusbrevet. Eftersom vi inte har skriften i sin helhet skulle det kunna vara så att information om dessa försvunnit. Vet faktiskt inte vad man säger om det.
(2) - Vi kan veta detta genom att studera listor och böcker som lämnats efter av kyrkofäderna, t.ex. av Irenaeus. Där skrev man om vilka texter som har rötter hos apostlarna. Man har också citerat dessa skrifter. Det sägs att om alla gamla kopior vi har från NT skulle försvinna skulle vi ändå kunna återbygga hela NT så när som på 15-20 verser, utifrån kyrkofädernas böcker!