Inget under jul/nyår

Hej hej! Under jul- och nyårsveckorna kommer förmodligen inga inlägg att skrivas här! Kommer inte ha någon tid för det! 

Hade velat hinna med ännu ett inlägg innan jul här, om Jesus i koppling till profetiorna i gamla testamentet. Det finns nämligen runt 300+ profetior om den kommande Messias, som enligt kristendomen enbart passar in på en enda människa på hela jordklotet: snickarsonen Jesus från Nasaret. Det får vänta till nästa år dock!

God jul och Gott nytt år!

Föddes Jesus den 25:e december?

I samma trakt uppehöll sig några herdar, som låg ute och vaktade sin hjord om natten.

Lukasevangeliet 2:7

Jesus föddes inte på vintern!
Så här inpå jul kom jag på att man kunde skriva lite om Jesu födelse! Här finns ännu en missuppfattning om kristendomen som ändå rätt många har. På internet finns bl.a. en jättekänd konspirationsfilm som heter Zeitgeist (tidsanda) där ett mindre urklipp nått över 4,000,000 visningar på youtube. Där påstås t.ex. att kristendomens bild av Jesus mest är ett ihopkok av andra religioner. Jag kommer ta upp kritiken mot den här filmen längre fram. Just nu vill vi bara fokusera på en sak! Och det är att filmen hävdar att Jesus föddes den 25:e december, som inte alls stämmer.

Herdar vallade inte får mitt i vintern!
Det finns flera detaljer i bibeln som tydligt avslöjar att Jesus inte föddes i december. En sådan detalj är bibelordet längst upp på sidan, där det berättas att herdarna var utomhus med fåren mitt i natten. December är en kall månad även i Palestina-området (kan bli nollgradigt) och herdarna sov inte ute med fåren denna period, så var det bara under mars-oktober. När de första regnen sedan kom i oktober (inte senare än 15:e) begav de sig av ifrån bergen och fälten tillbaka hem. Detta pekar på att Jesus måste varit född någon gång mellan tidig vår eller höst, då man också kunde se det som Lukas skriver om, att herdarna var ute.

Skattskrivning omöjlig under vintern...
Lukas nämner bl.a. skattskrivningen som utfärdades av kejsar Augustus. Att genomföra en skattskrivning mitt i vintern hade varit väldigt opraktiskt och inte särskilt troligt. På Jesu tid blev vägarna i princip obrukbara pga. allt regn under den här perioden. De romerska myndigheterna som så klart ville förhindra missnöje bland folket, skulle aldrig tvinga befolkningen att resa kors och tvärs pga. en stor folkregistrering mitt i vintern. Resandet hade varit både svårt och farligt, fett lame med andra ord...

När föddes Jesus då?!
Jesus föddes enligt bibeln sex månader efter Johannes döparen. Han föddes runt mars-april vilket betyder att Jesus skulle fötts i september-oktober. Eftersom härbärget var så överfullt att Maria och Josef inte fick plats, kan vi också anta att Jesus föddes under Lövhyddohögtiden*, vilket är just i dessa månader. Då strömmade folk nämligen till från hela Israel, för att fira i Jerusalem, vilket också gjorde att byarna runtomkring blev packade. Förmodligen passade myndigheterna på och placerade skattskrivningen just här, då folk ändå var i rörelse. Det var även ett praktiskt val eftersom skördetiden var slut efter sommaren, och vägarna fortfarande var framkomliga.


* Lövhyddohögtiden - Kallas Sukkot på hebreiska och är en högtid som varar under sju dagar. Den infaller årligen den 15:e tishri i den judiska kalendern, vilket motsvarar sent i månaden september eller tidiga oktober. Speciellt för högtiden är att man bygger hyddor med tak bestående av löv under bar himmel (ortodoxa judar som bor i lägenhet kan t.o.m. envisas med att bygga en lövhydda ute på balkongen!!). Detta gör man för att minnas israeliternas 40-åriga ökenvandring efter att de flytt från Egypten.

De falska evangelierna - Hur bestämdes bibelns texter?

När mitt brev har blivit uppläst hos er, se då till att det också blir uppläst i församlingen i Laodicea och att ni får läsa brevet som kommer från dem.

Kolosserbrevet 4:16

Innan bibeln bestämdes visste man vilka skrifter som skulle ingå...
Det finns flera "listor" från 100- och 200-talet där nya testamentets heliga skrifter räknas upp. Kyrkofadern Irenaeus var den förste att skriva ned (runt 180 e.kr) att Matteus, Markus, Lukas och Johannes var de tillförlitligaste evangelierna. Han var lärjunge till Polykarpos, som i sin tur var lärjunge till aposteln Johannes. Han är alltså historiskt sett väldigt nära ögonvittnena. Det skulle t.ex. kunna vara lika nära som mellan mig och min farfar, som ju fortfarande finns vid livet. 

Kartan visar den tidiga kristna kyrkans spridning runt Medelhavet. Senare när bibeln skulle fastställas officiellt samlades kyrkoledare från hela det här området! Vet tyvärr inte vilket årtal kartan gäller men förmodligen 100- eller 200-talet. 

Vilken är den tidigaste listan för NT:s böcker?
Den allra tidigaste redovisningen hittar vi i något som kallas det Muratoriska Fragmentet. Kopian vi har tillgång till idag är från 700-talet, men historiker spårar dess ursprung till omkring 180 e.kr. Forskare antar detta eftersom texten hänvisar till en period nära då Pius I var biskop i Rom (vilket var år 142-157). I Muratoriska Fragmentet nämns de flesta av NT:s böcker som heliga skrifter.(1) Här tas även debatten upp mot vissa falska texter. Detta visar alltså att det tidigt fanns en medvetenhet inom kyrkan om vilka texter som var från Gud.

Vilka bestämde?
Hela den kristna kyrkan beslöt om vilka skrifter som skulle vara med. Runt år 90 e.kr. (kanske tidigare) började evangelierna cirkulera i kyrkan, vid 150 e.kr. rådde consensus (≈samförstånd) om de flesta böckerna och runt år 180 var i princip alla böcker erkända(2). Senare under 300- och 400-talen hölls kyrkomöten (s.k. koncilier) där man officiellt fastslog vilka skrifter som skulle med. Kyrkoledarna hade sammanstrålat från stora delar av medelhavsområdet, här fanns en mängd olika kulturer och folkslag samlade. Mångkulturellt minst sagt! Den som vill argumentera för att bibeln konspiratoriskt sattes ihop av en sluten grupp, för att kontrollera människor, har en svår uppgift i att bevisa detta. Processen löper över flera århundraden!

Vilka böcker fick vara med? Hur beslöt man det?
Det fanns i stort sett tre huvudkriterier för en helig skrift:

1. Skriven av en apostel - Alla böcker måste vara skrivna av en apostel (en av de 12 lärjungarna) eller en nära medhjälpare till denne som skrivit ned hans tankar (t.ex. Markusevangeliet där Markus var medhjälpare till Petrus).
2. Spridd i de större församlingarna - Vilka skrifter som helst kunde inte komma in, bara de som redan innan var kända i de kristna församlingarna! Allmängods alltså.
3. Apostolisk lära - Alltså det budskap som apostlarna lärt ut. Skrifter där det var uppenbart att budskapet påverkats av andra läror, t.ex. av gnosticism, sållades helt naturligt bort.

Här ser vi snabbt hur de gnostiska evangelierna aldrig hade en chans. De hade ingen historia av att finnas med i kyrkan från början, de ploppade upp efter hand och deras budskap var tydligt mixtrat med. Bibelordet längst upp har en koppling till punkt två. Skrifterna som kyrkan hade tillgång till skickades nämligen runt i de olika församlingarna. Kolosserbrevet var t.ex. inte bara till dem som bodde i Kolossai, Paulus skrev med tanken att breven skulle nå hela kyrkan. Detta gäller oss än idag.

Vi kan alltså se att bibelns tillkomstprocess inte gjordes i en handvändning. Många människor från olika tider och kulturer har varit inblandade i kyrkomöten och heta debatter. Personligen kan jag inte förstå hur det kan finnas så mycket missuppfattningar om detta... 

(1) - Muratoriska Fragmenetet: Det nämns fyra evangelier, men enbart Lukas och Johannes vid namn. De böcker som inte nämns alls är Hebreerbrevet, Judasbrevet, Första och Andra Johannesbrevet samt Första och Andra Petrusbrevet. Eftersom vi inte har skriften i sin helhet skulle det kunna vara så att information om dessa försvunnit. Vet faktiskt inte vad man säger om det.
(2) - Vi kan veta detta genom att studera listor och böcker som lämnats efter av kyrkofäderna, t.ex. av Irenaeus. Där skrev man om vilka texter som har rötter hos apostlarna. Man har också citerat dessa skrifter. Det sägs att om alla gamla kopior vi har från NT skulle försvinna skulle vi ändå kunna återbygga hela NT så när som på 15-20 verser, utifrån kyrkofädernas böcker! 

De falska evangelierna - Kan kyrkan ha missat något?

14 Vi skall inte längre vara barn och låta oss drivas omkring av alla lärovindar, inte vara lekbollar för människorna, som vill sprida villfarelse med sina bedrägliga påfund. 15 Nej, låt oss i kärlek hålla fast vid sanningen och växa i alla avseenden så att vi förenas med honom som är huvudet, Kristus.

Efesierbrevet 4:14-15

Vad säger historisk vetenskap?

Bibelordet påminner om den kristna övertygelsen om att Gud uppenbarat Sanningen en gång för alla. Om Jesus verkligen levde här på jorden måste vi kunna hitta ledtrådar. Kristna apologeter som t.ex. Gary Habermas fokuserar mycket på att lyfta fram de historiska bevisen om Jesus. De som skriver om att kyrkan ger fel bild idag, verkar inte ha jättebra koll på, att de gnostiska skrifterna inte är någon "ny" utmaning för kyrkan. I våras frågade jag min lärare som förklarade att detta rör sig om teorier som seriösa forskare lämnat för länge sedan. Skrifterna håller helt enkelt inte eftersom vi har få historievetenskapliga skäl att tro på dem:

• De är skrivna senare än alla bibelns skrifter 
• De motsäger den kristna trons grunder (uppenbart att man kryddat texterna med andra läror alltså)
• Uppgifterna om Jesus kommer inte från människor som levt tillsammans med honom
• Den litterära stilen skiljer sig från bibelns texter. Alla möjliga teologiska tolkningar och legendartade beskrivningar är inbakade mellan raderna. De återger alltså inte en faktisk beskrivning av vad som hänt.

Genom olika kyrkomöten samlades den kristna kyrkan från hela Medelhavsområdet. Här diskuterade man vilka skrifter som verkligen var trovärdiga. Det viktiga var aldrig om det skulle in fler böcker, om något, så skulle ännu fler böcker bort! 

Är detta ett hot mot kyrkans bild av Jesus?
De gnostiska skrifterna har egentligen aldrig varit några "utmanare" av den kristna tron, som om de kunde komma med något nytt. Vissa vill idag få det till att låta just så, men kristna apologeter lyfter fram att det är uppenbart hur dessa texter påverkats av t.ex. den grekiska filosofin, vilket lett till villoläror. Jesus profeterar t.o.m. om detta, att det i framtiden kommer falska profeter och falska läror som "förleder många".

Kyrkan var elak och lät inte alla bestämma vem Jesus var!
Det finns en föreställning om att kyrkan valde ut den Jesus man tyckte om, och sedan tystade ner alla andra teorier. I Sverige försöker vissa framställa kyrkan som en elak konspiration här, "alla fick inte vara med och leka" ungefär. Det man måste förstå dock, är att detta inte är någon lek. För troende människor är inte detta någon bullshit. Kanske är det för att man inte riktigt förstår detta, som man i Sverige har så lätt att förlöjliga religion? Man ser helt enkelt inte att det är på allvar. Det funkar inte att argumentera med känslor i detta, vi måste se på historiska fakta. Mer om hur detta gick till i framtida inlägg!

Matteus, Markus, Lukas och Johannes...
Även om man ska vara kritisk är det tydligt att bibelns evangelier skrivits ned under det första århundradet (år 0-99). Men det finns också skäl att tro att alla evangelier (möjligen med undantag av Johannes) skrevs ned innan år 70 e.kr. Vad säger detta oss? Det visar att de tidigaste ögonvittnesskildringarna om Jesus är dem som finns med i bibeln. Ju närmre händelserna vi kan komma desto säkrare blir informationen, eller hur? De falska texterna kommer inte ens i närheten av detta.

Nästa inlägg på det här ämnet: Hur bestämdes bibelns texter? 

De falska evangelierna - Vilka är de?

6 Ni har lärt känna herren Kristus Jesus, lev då i honom, 7 med rot och grund i honom, allt fastare i den tro som ni har undervisats i, och låt er tacksamhet överflöda. 8 Låt ingen göra er till fångar i de tomma och bedrägliga vishetsläror som bygger på mänskliga traditioner och kosmiska makter och inte på Kristus. 9 Ty i honom har hela den gudomliga fullheten förkroppsligats och tagit sin boning.

Kolosserbrevet 2:6-9

Vilka är de gnostiska evangelierna? (Se även förra inlägget!)

Bibelordet skrevs till den tidiga kristna kyrkan i Kolossai runt år 60 e.kr. De hade problem med vad man tror var en tidig form av gnosticism*. Detta var under en tid då många falska läror spreds om Jesus, Guds son. De gnostiska evangelierna är en del av dessa och skrevs ned efter bibelns skrifter, från och med 100-talet. Här är några av dem som man kanske oftast syftar på (och ungefär den tid de skrevs):

• Judas-evangeliet (130-170 e.kr.)
• Thomas-evangeliet (140-180)
• Petrus-evangeliet (150-200)
• Maria Magdalenas evangelium (120-180)
• Sanningens evangelium (140-180)

I södra Egypten 1945 hittades de här böckerna, utanför byn Nag Hammadi. En skriftsamling på 52 olika religiösa och filosofiska skrifter skrivna på koptiska, den kristna ursprungsbefolkningens språk. Här fanns även en del gnostiska evangelier som skapade debatt bland bibelforskare. 

Hur mycket till evangelier är dessa texter egentligen?

Något som skapar förvirring är att de just kallas "evangelier", precis som bibelns fyra vittnesbörd om Jesus. Det man måste komma ihåg är att det inte blir ett evangelium, bara för man kallar det så. Det är i princip så läget ser ut här. Genom att kalla det "evangelium" ville man få större genomslagskraft. De kända texterna i kyrkan kallades ju så. Än idag kan människor missledas av detta. Av samma anledning har man också angett kända namn som Petrus eller Judas, för att öka intresset och ge mer tyngd åt sina skrifter. Det var inte ovanligt under antiken.

På vilket sätt är de inte evangelier?
De är alltså inte skrifter i samma bemärkelse som dem vi finner i bibeln. Thomas-evangeliet är t.ex. inte en historisk redogörelse där man utgår från ögonvittnesskildringar från Jesu liv. Det är mer eller mindre en lista med citat som påstås komma från Jesus. En del av dessa känns faktiskt igen från bibeln! Så det är inte helt fel, men det mesta är okänt och kan inte bekräftas som bibelns texter.

Nästa inlägg om detta: Kan kyrkan ha missat något?

* Gnosticism - Beskrev detta i förra inlägget, men här är lite till: En religiösa rörelse som blandade kristen tro med grekisk filosofi. Till exempel menar man att Jesus aldrig dog på korset, vi har inget behov av syndernas förlåtelse, Gud är en ond gud och alla människor har möjlighet att bli som Jesus Kristus. Jesus var alltså inte "Kristus" med stort K, han var helt enkelt bara en "kristus", som lyckats uppnå en andlig status. Detta var vägen till himlen menade man, att varje människa själv uppnår rätt "level", precis som i World of Warcraft! 

Hemliga skrifter om Jesus - Kyrkans största utmaning?

Dokumentär i SVT: "Jesus hemliga liv"
I tisdags såg jag Jesus hemliga liv på SVT-play (kvar t.o.m. tis 30 nov). Dokumentären handlade om de skrifter som menar sig kunna avslöja saker om Jesus som bibeln inte tagit med! Dessa kallas för de gnostiska evangelierna*. Det är intressant att se hur något så oseriöst kan sändas i TV. Det fanns så många brister i tankarna som togs upp! Som tur var påpekade forskarna vid enstaka tillfällen, att dessa skrifter faktiskt saknar uppbackning av historiska fakta. 

Skrifterna berättar bl.a. att: Jesus utnyttjade människor med sina "superkrafter" som barn. Vid födseln gick han fram till Maria och diade. Jesus förvandlades och bytte plats med Simon från Kyrene vid korsfästelsen. Jesus hade en förälskelse med Maria Magdalena. Jesus reste till Himalaya och studerade hinduism.

Media förvrider historiska bilden av Jesus
Under de senaste åren har det plötsligt blivit inne att kritisera kyrkans bild av Jesus. Vågen började någonstans i och med Da Vinci-Koden. Ofta vill man framställa kyrkan som någon sorts konspiration, en ondskefull organisation som förtryckt och dolt sanningen för vanligt folk. Det konstiga är att människor inte verkar förstå, att kyrkan aldrig var en stor organisation, förrän ca. 300 år efter att den bildats. Tanken att kyrkan från början varit en "stor maktapparat i samhället" är helt enkelt historiskt felaktig.

Vad säger forskarna?
Många kristna apologeter har bemött kritikerna och visat hur deras argument helt enkelt inte håller. Anledningen till att många lyssnar till teorierna idag, kan förklaras med att kunskapen om kyrkans historia är väldigt liten nuförtiden. Detta är inget nytt! Det är gamla frågor som kyrkan hanterat för länge sedan. I jämförelse med bibelns texter är dessa skrifter underlägsna på alla punkter: De skrevs långt senare, det finns bara en handfull kopior, de är i dåligt skick och sättet de är skrivna på är legendartat. Läs mer om legendbildning i detta inlägg!

Motsägelsefull dokumentär...
I övrigt kändes dokumentären något rörig. De försökte vinkla det till att detta kan vara ett stort avslöjande, samtidigt sa forskarna emot detta. Ett argument som även tas upp är att de gnostiska evangelierna skrevs ned tidigt, då minnet av Jesus fortfarande var färskt. Vad man inte verkade vilja påpeka är att kyrkans texter kom ännu tidigare än alla de gnostiska evangelierna. Det betyder alltså att argumentet bara ytterligare förstärker bibelns trovärdighet.

Dokumentären avslutas med orden: "De antika skrifterna är fortfarande en utmaning mot några av kristendomens mest grundläggande trosartiklar." Det var verkligen att ta i, dessa texter är inte en stor utmaning. På sin höjd kan de skapa irritation, men något verkligt hot är de helt klart inte.

Lee Strobel har i "Fallet Jesus" intervjuat forskare som arbetat med dessa frågor i hela sina liv. De har koll på argumenten för och emot:

Det finns mycket jag kan skriva om detta. Vet dock inte vart jag ska börja!

Skicka in frågor via mailen i högerspalten! -->

* Ordet gnostisk, eller gnosticism, kommer från grekiskans gnosis som betyder "kunskap". Inom grekisk filosofi förstås det bättre som "upplysning". Gnosticismen var olika rörelser under antiken där man blandat judisk eller kristen tro med grekisk filosofi. Gnostiska läror fördömdes av kyrkan eftersom de gick emot Jesus och Skriften. En huvudtanke är att de delar upp världen i andligt och mänskligt, där saker som är mänskliga är mindre värt i koppling till det andliga. Man ville sträva efter andliga upplevelser och genom "hemlig kunskap", alltså gnosis, uppnå frälsning. Detta går rakt emot kristendomens budskap som snarare pekar på att Jesus, som är 100% gudomlig och mänsklig, förenar dessa två. Gnostikerna ville istället sära på det.   

Universitetens påverkan på religion idag!

Apologetiken skapar en kultur där tron är ett alternativ...
Oavsett om man vill det eller ej så kommer den akademiska världen alltid påverka det övriga samhället. Därför blir en viktig poäng med att försvara den kristna trons grundsanningar, på universiteten, att bädda för en framtida kultur där tron på Gud överhuvudtaget är ett alternativ! Idag räknar man inte ens med den kristna tron som en intellektuell möjlighet.

Universiteten utbildar just nu framtidens professorer, forskare, statsmän, osv.
Helt naturligt kommer också deras tankar dominera och sippra ner på gatan i kommande generationer.

Ateismens utbredning 
Många förutsätter att det saknas goda skäl för en kristen tro, grundläget är liksom att "Gud inte finns". Vart kommer egentligen det "grundläget" ifrån? Ateismens utbredning kan idag, som jag skrivit om tidigare, spåras till att filosofin dominerats av just ateister förr i tiden. Det som sker på universiteten påverkar alltså i allra högsta grad hur människor kommer att tro och tänka i framtiden.      

Exempel: Dagens relativism 
Ett exempel på detta är vänstervågen som gick fram under 70-talet. Många utbildade sig då till lärare och journalister just för att kunna påverka samhället. De satsade helt rätt för det har verkligen påverkat mycket! Många fokuserade på att förnya samhället och strävade bort från traditionerna och "det gamla". Tankegångarna har gett grogrund för relativism som idag är väldigt utbrett. Det är bl.a. i relativismen som vi finner tanken att vi inte kan veta vad som är sant. Allting är relativt alltså. Detta betyder att religionen inte kan vara sann heller, vilket ökar sekulariseringen av samhället.(1) 

Omformande av kultur...
Universiteten är avgörande alltså, även för tron. Det är inte så att vi i detta välutvecklade samhälle egentligen har blivit så mycket smartare än resten av världen, vilket vissa ateister vill mena. De poängterar t.ex. att vi ju faktiskt har det svart på vitt: "Den fattiga världen tror på Gud, den rika världen tror inte på Gud." Vissa kan helt seriöst argumentera så. Den kopplingen är skrämmande tycker jag, en elit-attityd som förminskar människor. Istället kan man som sagt, rätt så enkelt, förstå kopplingen till den minskade tron i vårt samhälle genom att se på universiteten under 1900-talet.

Apologetiken har alltså en viktig poäng i att undanröja intellektuella hinder och missuppfattningar, som formar en kultur där tron är ett seriöst och giltigt alternativ. Universiteten är här avgörande för en större förändring. 

(1) Ett förtydligande så att ingen blir fundersam: Jag lägger ingen som helst politisk värdering i exemplet, det är inte så att alla som lutar åt politisk vänster är relativister, och jag menar inte heller att man inte kan tro på Gud om man är vänster. Poängen är bara att peka på hur universiteten har kraft att förändra.

Vad menas med "Helig skrift"?

Hur kan vi egentligen veta vad Gud sagt? 
När man talar om helig skrift menar man texter som har inspirerats av Gud, kyrkans tro är nämligen att människor har letts av Guds ande när de skrivit. Kyrkans uppdrag har här varit att kartlägga och känna igen vad som verkligen är från Gud. Vilka böcker håller enligt kriterierna? Kyrkan menar inte att den i sig själv bestämt vad som är helig skrift dock. Med Guds hjälp har man snarare kunnat samla det som Gud har uppenbarat genom människor.

Tanken är inte att skriften tillkom genom någon superandlig uppenbarelse. Jesu uppdrag var att förena det gudomliga och det mänskliga. Gud möter oss också i det mänskliga. Djävulen (= söndraren) är den som vill söndra och skapa misstänksamhet mot det mänskliga, som om det skulle vara mindre värt i koppling till gudomliga uppenbarelser. Kristendomen menar dock att detta kan ske i det som är helt och hållet mänskligt.  

Är inte detta lite godtyckligt egentligen?
Vissa menar att det blir godtyckligt när man ska hävda vad Gud skrivit och inte skrivit. Om detta verkligen är sant, då finns inget viktigare, och vem skulle kunna göra ett sådant anspråk? Frågan är relevant men avslöjar samtidigt hur lite kunskap man har om detta. Bibeln kom inte till i en handvändning, detta har diskuterats i århundraden. Alltsedan 100-talet har debatterna pågått, ibland enda fram till 1600-talet inom olika kristna inriktningar, innan man definitivt kunnat fastslå vilka böcker som skulle räknas bort. Trots detta stod det mesta klart omkring år 400 e.kr.

Du läste rätt: "räknas bort"!  
En viktig poäng att komma ihåg är att det aldrig handlade om att räkna in fler böcker i bibeln. Frågan har alltid varit ifall man inte borde utesluta ännu mer böcker! Vissa vill idag få det att verka som att kyrkan varit någon slags konspiration där man valt att dölja "sanningen", genom att räkna bort vissa böcker. Personligen vill jag mena att vi med säkerhet kan kasta dessa konspiratoriska teorier i papperskorgen med det samma.

Vanligt förr...
Dessa teorier var vanliga under 1900-talets första hälft men har sedan länge motbevisats. Nuförtiden ploppar de återigen upp lite här och där. Överraskande nog tror folk att detta är något alldeles nytt! Som om kyrkan inte skulle ha koll? Detta visar tyvärr hur kyrkan har missat få fram sitt budskap på ett trovärdigt sätt. Som tur är håller detta på att förändras i och med att apologetiken blir mer aktuell.

Vad vet vi då om bibelns tillkomst? 
När kunde man fastställa vad som var "helig skrift"? Hur gick det till? 
Kommer framöver!  

Fördomar mot kristen tro - Kristet liv handlar om lycka!

7 Många säger: "Vem kan ge oss lycka?" Herre, låt ditt ansikte lysa över oss. 8 Av dig har jag fått en större glädje än de som fått korn och vin i mängd. 9 Jag lägger mig ner i frid och sover. Du Herre, låter mig bo i trygghet.

Psaltaren 4:7-9 

Kristendomen handlar inte om lycka...  

Det är en vanlig missuppfattning att det kristna livet skulle handla om lycka. En del religioner gör kanske det, t.ex. New Age, där man plockar lite av varje från ett religiöst smörgåsbord för att bli så lycklig som möjligt. Detta är dock inte fallet för kristendomen. Alla har inte koll på det vilket kan göra att människor per automatik tänker att kristendomen inte håller, eftersom ju kristna människor inte alls alltid är lyckliga. Bibeln är dock tydlig med att man som kristen måste göra sig beredd på lidanden, under livet och för sin tro. 

Men blir man inte kristen för lyckans skull?

Lycka är något som gör att livet känns meningsfullt så klart, och tron ger mycket glädje! Det är en del av livet men glädjen är inte poängen med den kristna tron. Att människor försöker sträva efter en bestående lycka i det här livet, ses som något omöjligt enligt bibeln. Detta är ett viktigt perspektiv eftersom det innebär att livet inte är meningslöst bara för att jag är olycklig. De dåliga sidorna hör till livet och vi lurar oss själva om vi blundar för dem.

Vad säger bibeln om lyckan i detta liv?
Bibeln berättar att saker av den här världen inte kan ge oss en total mening, t.ex. pengar, makt, materiella saker, jobb, status men även vänner, relationer osv. Tanken är med andra ord att livet aldrig kommer kunna mätta oss helt och hållet. Boken Predikaren i Gamla Testamentet handlar om kung Salomo som söker förstå livets mening. Han var en rik och mäktig kung som hade allt. Trots sin rikedom insåg han hur ingenting i livet var bestående. Det spelade ingen roll hur mycket pengar han hade, hur många palats han byggde eller hur många fruar han hade. Ingenting gav honom bestående lycka.

I boken berättar Salomo om sitt lidande. Mitt i allt detta inser han dock att det enda som håller är att frukta Gud och hålla hans bud, "för det hör alla människor till" som han skriver. Sann glädje ligger alltså inte i det som ger oss lycka just för stunden eller under en kortare tid, utan i det som består. Kristendomen menar att svaret på den frågan är gemenskapen med Gud som består för evigt. Detta måste man så klart inte hålla med om. :)

Ordspråket "Allt har sin tid..." kommer från Predikaren kapitel 3. Det är intressant läsning!
"... Gråta har sin tid, och le har sin tid ..."  

Kristen tro handlar alltså inte om lycka i första hand, men lyckan finns där också så klart! En mer grundläggande poäng är att livet handlar om att finna Gud och leva i gemenskap med honom och andra människor.

Varför måste Jesus dö?

Kristna trons kärna! 
Om Jesus inte dog på korset, där han offras i samma syfte som offerlammet i gamla testamentet, finns ingen förlåtelse. Den kristna tron menar att Jesus är det slutgiltiga offret som möjliggör förlåtelse för synd och alltså gemenskap med Gud. Offren i GT har sin poäng i att de hela tiden pekar fram mot det äkta offret som sker genom Jesus. Djuroffren är liksom skuggbilder av det som komma skall! Detta är kärnan i den kristna tron. Utan Jesu död finns ingen förlåtelse! Då är vägen till Gud här i livet och efteråt för evigt stängd och den kristna tron betyder ingenting. 

När Abraham skulle offra Isak på Moria berg ingrep Gud, poängen var aldrig att Isak skulle dö. Det var en bild för vad Gud skulle låta ske med sin egen son. Vad Gud aldrig begärde av Abraham, det gjorde han själv långt senare, när han på samma plats offrade Jesus (Moria berg = Jerusalems plats).

Vad har djuroffer med Jesus att göra?
I gamla testamentet ges utförliga lagar till Israels folk angående djuroffer. Det fanns olika offer, det vi talar om här är syndoffret som skulle genomföras med ett felfritt lamm. Översteprästen la då sin hand på lammets huvud och folkets synder överfördes på djuret. Det är därför man talar om Jesus som Guds offerlamm som tar bort världens synd!

När Johannes Döparen ser Jesus säger han: "Se Guds lamm som tar bort världens synd!"

Hur får man förlåtelse?
Först och främst krävs det att man ångrar sig. Därefter berättar bibeln att synd är såpass allvarligt att blod måste utgjutas för att förlåtelsen ska vara möjlig. Detta skedde genom offren, vars poäng egentligen var att peka fram mot Jesus. Han fullbordade allt. Så på ett sätt handlar detta om hur Gud undervisat sitt folk genom djuroffren, så att de skulle förstå förlåtelsen. När Jesus sedan kommer och tar hela mänsklighetens straff på sig som det slutgiltiga syndofferlammet, kunde judarna därför förstå det stora som hänt, och berätta för hela världen!

Vilken betydelse har Jesu offer egentligen?
Det är precis som när du slår på strömmen på en lysknapp. Om du inte har förlåtelse genom Jesu död på korset, då är det som att det inte finns någon ström kopplad till lampan. Då spelar det ingen roll hur många gånger du slår av/på knappen. På samma sätt spelar det heller ingen roll hur många goda gärningar du gör under livet, har du inte Jesu blod som betalning är du under vattenytan. Det spelar ingen roll hur djupt under vattnet man är, så länge man är under ytan kan man inte andas.  

Det finns hur mycket som helst om detta med Jesus och förlåtelsen, utifrån gamla testamentet! Här var en liten introduktion kan man säga.

Hur vet vi att Jesus faktiskt dog?

Varför är detta en viktig fråga?
Uppståndelsen förutsätter så klart att Jesus först och främst måste ha dött. Paulus skriver:

"16 Ty om de döda inte uppstår, har inte heller Kristus uppstått. 17 Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och ni är ännu kvar i era synder. 18 Då har också de som insomnat i Kristus gått förlorade. 19 Om vi i detta livet sätter vårt hopp endast till Kristus, och han inte har uppstått, då är vi de mest beklagansvärda av alla människor."

1 Kor. 15:16-19

Tvivlar någon ens på Jesu död?
Främst är det muslimer som hävdar att Jesus faktiskt aldrig dog, han verkade bara död. Det finns dock olika tankar inom islam. En teori menar att Jesus efter tre dagar gick ut ur graven och vandrade iväg till Indien där han dog någon gång vid 125 års ålder. Vi har inga historiska bevis för detta utöver en grav i Indien som påstås tillhöra Jesus. Enbart detta ger dock ingen grund för en historiskt trovärdig teori. Utöver de kristna menar för övrigt även judarna att Jesus dog på korset. 

Frågan är hur man efter tortyr och dessutom en spik genom fötterna

lyckas gå ända till Indien, tre dagar senare. Hur ska vi se på det ur ett historiekritiskt perspektiv?

Medicinsk analys av Jesu död
När forskare har studerat de händelser bibeln beskriver om Jesus har man kunnat urskilja ett par olika medicinska åkommor. Utifrån de ögonvittnesskildringar som bibeln ger har läkare kunnat fastslå vad Jesus troligast drabbats av. Detta behandlas bl.a. i tidningsartikeln "On the Physical Death of Jesus Christ"(1) från 1986. Här är några exempel på vad som drabbade Jesus:

Hematidros - I Getsemane berättas att Jesus svettas blod. Detta är faktiskt en fysisk möjlighet och orsakas av extrem stress. Det kallas hematidros (2). Vi känner till det från idag men även från historien. Leonardo Da Vinci skrev bl.a. om hur män som skulle ut i krig, eller som fått en dödsdom över sig, började svettas blod.

Hypovolemisk chock -  I och med den romerska tortyren, som innefattade piskor med blykulor och vassa benbitar, har läkare gjort bedömningen att Jesus drabbades av hypovolemisk chock. Detta innebär att man förlorat stora mängder blod. Hjärtat går därför på högvarv för att pumpa ut blod i kroppen, något som egentligen inte finns där. Man mår inte så himla bra då...

Alexander Metherell i "Fallet Jesus": "Efterhand som piskandet fortskred, slet piskrappen in i den
underliggande skelettmuskulaturen och åstadkom darrande strimlor av blödande kött. ... Vi vet att många människor dog av piskrappen innan de hann korsfästas."

Vatten i hjärt-/lungsäcken - På korset fick Jesus en lans instucken i sidan. Detta för att soldaterna ville försäkra sig om hans död. Johannes beskriver hur det därefter kom ut "blod och vatten". En muslimsk förklaring är att blod och vatten inte kan rinna ut på det sättet när man är död. Det stämmer dock inte. En människa som har denna åkomma är i ett mycket kritiskt tillstånd. I medicinens värld kallas detta för "vatten i hjärtsäcken" respektive "vatten i lungsäcken"(3). Detta orsakas när blodets cirkulation rubbas.           
Vakterna - Missade de att Jesus inte dog?
Att en romersk soldat skulle misslyckas med bedömningen om Jesu död är inte troligt. Chansen finns möjligen men vi kan inte ta hänsyn till så osannolika metoder. Vi kan lita på att en romersk soldat som utbildad yrkesmördare verkligen visste vad han gjorde. Det är helt enkelt inte sannolikt att anta att soldaterna misslyckades döda en försvarslös person, hängandes på ett kors, som dessutom genomlidit en långtgående tortyr några timmar tidigare. För att inte tala om det straff soldaterna själva riskerade. Om en fånge rymde avrättades de ansvariga soldaterna. De hade alltså en enormt stor motivation att faktiskt säkerställa Jesu död.       

Vad innebär allt detta?
Vi kan alltså konstatera att Jesus rent medicinskt måste ha varit död, utan tvekan. Teorier om att Jesus inte dog saknar vetenskapligt stöd. Därför måste man istället mena att vi inte kan lita på evangeliernas texter, från första början. Historievetenskapen visar dock att bibelns ögonvittnesskildringar är trovärdiga, se artikelserien: Bibelns trovärdighet.


(1) - Orkar du inte läsa hela artikeln? Här finns en kort sammanfattning!
(2) - Hematidros - Wikipedia - Svår ångest utlöser kemikalier som bryter sönder svettkörtlarnas kapillärer. Blödning i körtlarna färgar svetten röd. Det rör sig bara om en liten mängd blod. 
(3) - Pulmonary Edema - Wikipedia - Dödsorsaken till korsfästelse är faktiskt kvävning. Kroppen hamnar i ett sådant läge att man ständigt måste pressa sig upp för att hämta luft. Till slut är man helt utmattad och kvävs. Vatten i lungsäcken beror på ett andningsfel och innebär att hjärtat inte kan tömma lungorna på vätska. Forskare ser det alltså som troligt, utifrån detaljerna kring Jesu korsfästelse och ögonvittnesskildringarna, att Jesus hade "vatten i lungsäcken".

Bevis inom filosofin

Filosofi - Bygga argument
En anledning till att jag är intresserad av filosofi är att det till stor del handlar om att bygga upp argument. Hur formulerar man ett bra argument, och vad är det som gör att det blir starkt? Hur känner man igen ett dåligt argument, och varför är just det dåligt? Personligen tror jag att detta är otroligt viktigt för kristna som vill försvara och förklara sin tro. Många gånger stöter man på svåra/kluriga frågor som egentligen inte alls är svåra. Bara man har koll på lite logik och om hur ett bra argument är uppbyggt, kan man lätt se brister i dessa frågor vid analys.

Uppbyggnad av argument
När man talar om bevis i filosofisk mening handlar det inte om något som är totalt vattentätt. Tanken är snarare att vi knappt kan bevisa någonting, fullt ut, men att vi kan ha goda skäl att tro något. Ett filosofiskt bevis är uppbyggt av ett par påståenden (s.k. premisser) som leder fram till en slutsats, baserat på logikens regler.

Ett bra argument
Vi tar kosmologiska argumentet som exempel:

Premiss 1 - Allting som börjar existera har en orsak för sin existens 
Premiss 2 - Universum började att existera
Slutsats - Alltså har universum en orsak för sin existens

Det här är ett logiskt resonemang. Premisserna måste inte kunna bevisas totalt, ska vi dra det till sin spets kan vi knappt bevisa någonting. Därför får man tala om ifall det är sannolikt att tro på premisserna. Det finns goda skäl att anta att saker och ting inte bara kan ploppa upp från ingenstans. Hör man en smäll är det helt uppenbart att ljudet måste komma någonstans ifrån. Ljudet kan inte bara komma från ingenstans. Vi kan också vetenskapligt bevisa att universum börjat existera iom. Big Bang. Därför är detta ett starkt argument.

Ett dåligt/självförstörande argument:
Ibland kan man vid första anblick se att ett argument är motsägelsefullt och alltså inte kan vara sant. Därför behöver man heller inte slösa särskilt mycket tid på att prata om det.

Till exempel detta, som är ett vanligt tänk idag:

Premiss - Det finns ingen sanning.
Slutsats - Alltså kan ingenting vara sant.

Om ingenting är sant, kan inte heller detta påstående vara sant. Därför blir argumentet i sig självt motsägelsefullt.

Detta var alltså lite tankar om bevisföring inom filosofin. :)

Fördomar mot kristen tro - Allt lidande är meningslöst

Tillbaka från Lund! - Konferens om Gud, ondska och lidande... 
Nu är jag tillbaka från Lund och Apologia's konferens! Huvudtalaren Eleonore Stump lade mycket tid på att grunda sina tankar om lidandets problem i fyra bibelpersoner: Job, Abraham, Simson och Maria från Betania. Därför blev det lite mer teologiskt än filosofiskt till en början, men söndagen avslutades med en filosofisk explosion med en längre frågestund. Känslan efteråt är att mycket kommer falla på plats i efterhand, det är bra att allt inte är så lättsmält!

Eleonore Stump i Lund. Hon har bl.a. deltagit i "the Gifford lectures" där många kända vetenskapsmän varit med. Det är i Skottland och räknas där bland det mest prestigefyllda inom den akademiska världen. Det handlar om teologi och filosofi i koppling till vetenskap.  

Vi har ofta fel perspektiv angående lidandet!
Jag hade svårt att se Stump's helhetsbild med föreläsningarna och varför hon pratade om det hon gjorde. Fokus låg på de fyra bibelpersonerna. Stump svarade mig att om vi vill finna en mening i allt lidande måste vi fokusera på enskilda människors liv. Hon poängterade att folk ofta tänker helt fel här. Nästan alltid, ser man på alla världens problem, samtidigt! Krigen, fattigdomen, svälten och allt annat gör att man tänker: "Det kan inte finnas en god Gud i allt detta!".

Personliga berättelser är nyckeln till lidandets gåta
Stump förklarade att hon utgick från livsberättelser eftersom vi här kan finna en mening i lidandet. I berättelserna är fokus hela tiden riktat kring dess "hjältar". Detta gör att vi också kan få perspektiv på lidandet, vad det leder till och hur deras liv kan förändras till det bättre! Felet vi gör när vi försöker se hela världens lidande på en och samma gång, är att det är totalt omöjligt att se någon mening överhuvudtaget!

Omaha beach, 1944, D-dagen. I ett stort perspektiv, t.ex. ett krig, är det svårt att se någon mening med lidandet. Frågan är om det är rätt ställe att titta på om vi vill ta frågan om lidandets problem på allvar. Vill man göra det lätt för sig kan man så klart använda fel perspektiv, men inte om vi ärligt vill finna ett svar. 

Kan lidande var gott? 
Stump nämnde bl.a. att det är psykologiskt bevisat att lidande även har positiva effekter på oss människor. Det går bl.a. att undersöka vetenskapligt hur stora livskriser leder till att människor utvecklas och växer som personer, på ett positivt sätt. För att ta ett förenklat exempel skulle vi kunna tänka på ett litet barn. Tänk om du är förälder och går in med inställningen att "Mitt barn ska minsann inte utsättas för något lidande!". Hur menar man då? Inte ens ett litet skrubbsår? Ska barnet alltid få som det vill? Stump ställde en motfråga till publiken: Have you in Sweden ever heard of a "spoiled brat"? *

Allt lidande är inte nödvändigtvis ont!
Vi kan alltså argumentera för att lidandet inte är något vi människor tvunget måste fly, eller att det är något alltigenom dåligt. Till och med när det mest fantastiska som finns, att ett barn föds till världen, går mamman igenom ett stort lidande under förlossningen. Det är dock nödvändigt för att den lyckan, som ju är otroligt mycket mer värd än lidandet, ska bli en verklighet. Därför är inte lidande nödvändigtvis ett argument mot en god Gud heller.

En annan sak som togs upp på konferensen var "Godhetens problem"! Detta var intressant för jag har aldrig tänkt så förut. Om man nu menar att ondskan motbevisar Gud, då måste godheten helt logiskt bevisa Gud. Hur kan det ens finnas godhet? 

Mer om detta framöver!

* "Har ni i Sverige någonsin hört om en bortskämd unge?"

Konferens i Lund om "Gud och Ondskan"

Detta är ett reklaminlägg inför en sjukt spännande apologetik-konferens i Lund till helgen! På fredag och lördag kl. 19:00, hålls två kvällsseminarier med konferensens huvudtalare, Eleonore Stump, som är öppna för allmänheten!  

Klicka för större bild!

Organisationen Apologia håller i konferensen. De bildades under våren 2009 av elever på CredoAkademin som såg behovet av apologetik i dagens Sverige:

"Apologia är en organisation som vill verka för förståelsen och försvaret av den kristna tron på arenan av idéer och livsåskådningar. Om kristen tro är sann, bör den också hålla för all ärlig prövning. Detta innebär inte att det på något vis vore en enkel sak, men vi vill alltid söka svar i dialog med kyrka och omvärld för att upptäcka mer av sanning och skönhet i världen."

Huvudtalare är Eleonore Stump som i höst utkommit med boken "Wandering in Darkness: Narrative and the Problem of Suffering", hon är särskilt kunnig inom "Lidandets problem". Göteborgs och Lunds universitet har tydligen försökt bjuda in henne i samband med detta men hon hade inte möjlighet till något mer. 

Detta ska bli sjukt najs! En helg med massa seminarier om "Gud och ondskan" av filosofer, psykologer och teologer! Kommer så klart skriva en massa om detta efter helgen!

Modern filosofi - Tron på Gud är rationell!

Revolution inom analytisk filosofi
I förra inlägget tog jag upp förändringen inom analytisk filosofi(1), där vissa menar att tanken på Gud är oförnuftig. Kristna runtom i hela världen står nu upp och försvarar den kristna tron på det intellektuella planet, flera med utgångspunkt i just denna filosofiska gren. Den är vanligast förekommande i engelsktalande länder och Skandinavien.

Asså... Kan man vara coolare än den här killen liksom? 

Ateismens uppgång och fall under 1900-talet
Under 40- och 50-talen var det vida ansett att Gud var totalt nonsens, vetenskapen hade i princip bevisat att Gud inte finns. Nya testamentets berättelser om Jesus antogs i stort sett vara gamla legender, för länge sedan överbevisade. Det ansågs t.o.m. vara något skämmigt för kyrkan att fortfarande hålla fast vid detta gamla. År 1966 kom dödsstöten då artikeln "Toward a Hidden God", publicerades i Times Magazine. Tidningens omslag löd med stor röd text mot den svarta bakgrunden:

Omslaget var Times Magazine's första någonsin med enbart text!
År 2008 inräknades det bland "10 tidningsomslag som skakade världen."

Vad hände sedan? Dog Gud?
Samtidigt som all kritik mot Guds existens växte sig starkare under 60-talet, var en helt ny generation på ingång! Den bestod dock inte av teologer, utan unga filosofer som var på väg att återupptäcka Guds bärkraft! Under 70-talet ökade intresset för religionsfilosofi och 1980 kom artikeln: "Modernizing the Case for God" där man bl.a. skriver i inledningen (fritt översatt):

"I en stilla tanke- och argumentationsmässig revolution, som näst intill ingen kunnat förutse för två decennier sedan, gör Gud nu en comeback. Det mest fascinerande är att detta inte sker bland teologer eller vanliga troende ... utan inom en utpräglat, intellektuell cirkel av akademiska filosofer, där konsensus [gemensam uppfattning] länge hade bannlyst den Allsmäktige från givande diskurs [vetenskaplig dialog]." 

Föreställningen att kristna skulle vara någon sorts intellektuellt efterbliven skara av hattifnattar, kan inte uppfattas som något annat än ignorant.

Hur ser det ut idag?
Detta växer så klart än idag! Intresset för Gud, Jesus och religion överhuvudtaget är större än någonsin, t.o.m. i Sverige! Angående en gammal bibelöversättning, Codex Sinaiticus, som publicerades online skrev Elisabeth Dias på Times, 2009:

"I motsats till Time's kända omslag från 1966, är Gud långt ifrån död. Under dess första 48 timmar hade Sinaiticus 96,4 miljoner träffar. (Som en jämförelse var det bara 1,6 miljoner människor som försökte få tag i biljetter till Michael Jackson's begravning.)" 

Analytisk filosofi gör bl.a. stor nytta av att analysera ord
och språkets betydelse för vårt tänkande.

Guds perspektiv återigen!
När allt hopp verkar ute, när t.o.m. vetenskapen gav sig på Gud, hade Gud hela tiden ett mycket längre perspektiv för ögonen. Artikeln sa bl.a. så här om följderna av Guds dödförklarande:

"Miljoner fler, i Afrika, Asien och Sydamerika, verkar ödesbestämda att födas utan någon förhoppning att få nys på kunskapen om den ende Guden."

Ser vi på just dagens Afrika, Asien och Sydamerika är det precis där den kristna väckelsen går fram som allra starkast! Trots stark förföljelse och risken för tortyr och dödsstraff växer kyrkan. Helt otroligt!

Att vara kristen innebär inte "intellektuellt självmord" som någon påstått. 

Det är väl förankrat i intelligensen. 

(1) - Analytisk filosofi kallas även anglo-amerikansk filosofi . NE.se säger så här:
"... tar avstånd från filosofi som spekulativ verksamhet och anser att den bör ha en strikt vetenskaplig prägel, något som uppnås bl.a. genom att betona språkfilosofi och logik och bruket av begreppsanalys (se begrepp) som en dominerande metod."

Den nya ateismen - Filosofiskt tveksam

The Four Horsemen of Atheism
Under 2000-talet har en ny form av ateism vuxit fram där man mer aggressivt går in för att debattera religiösa förespråkare. Man brukar tala om "the Four Horsemen of Atheism": Richard Dawkins, Daniel C. Dennett, Sam Harris, och Christopher Hitchens. De är kända pga. sina populärvetenskapliga böcker där de starkt kritiserar religionen i dess helhet. I Sverige är kanske Humanisterna med Christer Sturmark mer framträdande. CNN beskriver den nya ateismen så här(1):

"Vad de Nya Ateisterna har gemensamt är uppfattningen att religion inte enbart ska tolereras, utan bör angripas, kritiseras och blottläggas med rationella argument varhelst dess inflytande uppstår." 

Övre bilden fr.v: Hitchens, Dennett, Dawkins, Harris 

Dawkins                          Hitchens                         Dennett                          Harris

Känslostyrd argumentation - Tveksam filosofi
De "nya ateisterna" fokuserar på religionens ondska. Detta gör att resonemangen ofta grundas på känslor snarare än välgrundade argument. Ondska är t.ex. inget som per automatik gör att en religion är falsk (se Gud och Ondskan). Faktum är att flera av de kända ateisterna inte ens är specialister inom filosofi eller religion. Christer Sturmark har t.ex. en kandidatexamen i datavetenskap och Sam Harris har doktorerat i neurologi (vetenskap om nervsystemet). Det är därför befogat att ifrågasätta deras kompetens inom dessa ämnen på expertnivå. 

Kritik av den nya ateismen - Exempel: "Illusionen om Gud"
Richard Dawkins är kanske mest känd och har kritiserats från flera håll för sin best-seller, "Illusionen om Gud". Detta för att hans argument saknat filosofisk tyngd. London Review of Books tar bl.a. upp att Dawkins hör till några av de sämst utrustade för att kritisera religion, eftersom hans inställning är så oseriös att han inte ens vet att angripa rätt problem(2). William Lane Craig påminner även om att Dawkins faktiskt går utanför sitt expertisområde, han är biolog, inte filosof (se filmklippet längst ner):

"Illusionen om Gud är en väldigt osofistikerad bok intellektuellt sett. Som filosof förfärades jag över argumenten han gav... det är genant rent ut sagt." 

Humanistiska kampanjer mot Gud, i Sverige och England.

Pågående revolution inom filosofin idag!
Humanisten Lena Andersson skriver i sin artikel "Krock i kunskapssyn", att kristna inte kan förklara hurdan Gud är, eftersom den analytiska filosofin(3) då skulle mosa denna bild. Samtidigt talar William Lane Craig om en nu pågående revolution inom just denna filosofiska gren. Numera finns många kända kristna filosofer på olika universitet som aktivt försvarar de kristna frågorna. Dessa har med utgångspunkt i vetenskapen och filosofin starkt kritiserat ateistiska tankar i vetenskapliga artiklar, böcker och offentliga debatter. Vem bör vi lita på, en journalist eller en världskänd filosof så som Craig?

Intellektuell kristendom egentligen inget nytt...
Lena Andersson kan å andra sidan ha missat denna revolution vilket så klart är en möjlighet. Till och med en av världens mest framträdande ateister, Christopher Hitchens, hade även han undgått detta. Efter en paneldebatt berättade han om sin förvåning över detta "nya", att kristna plötsligt börjat hävda tron utifrån bevis!(4) Hitchens trodde detta var något alldeles nytt! Faktum är att detta inte alls är något nytt i kyrkan, överhuvudtaget. I modern tid har kyrkan dock hanterat dessa frågor kolossalt dåligt. Förändringen är dock på väg. Ett aktuellt exempel är Katolska kyrkan som nu aktivt går in för att återevangelisera Europa. Det var på tiden...

The Michael Coren Show - William Lane Craig medverkade 2009, här ett urklipp där han talar om den nya ateismen och utvecklingen inom filosofin. Hela programmet här.

För övrigt är det nog rekord på länkar i det här inlägget.

(1) - CNN.com - The rise of the 'New Atheists'
"What the New Atheists share is a belief that religion should not simply be tolerated but should be countered, criticized and exposed by rational argument wherever its influence arises."
(2) - London Review of Books: "Card-carrying rationalists like Dawkins ... are in one sense the least well-equipped to understand what they castigate, since they don’t believe there is anything there to be understood, or at least anything worth understanding... The more they detest religion, the more ill-informed their criticisms of it tend to be." 
(3) - Analytisk filosofi kallas även anglo-amerikansk filosofi . NE.se säger så här:
"... tar avstånd från filosofi som spekulativ verksamhet och anser att den bör ha en strikt vetenskaplig prägel, något som uppnås bl.a. genom att betona språkfilosofi och logik och bruket av begreppsanalys (se begrepp) som en dominerande metod."
(4) - Två veckor efter detta debatterade Craig och Hitchens varandra i en stor debatt som även den finns på youtube. Detta är en podcast där de intervjuas efter den nämnda paneldebatten: Christian Book Expo 2009 Interviews: William Lane Craig and Christopher Hitchens